Jag tappade bort mina solglasögon idag.
Jag blev riktigt sur och svor över vilket klantarsel jag är eftersom jag och plastbågarna fått en mycket fin relation de senaste dagarna. Sen svor jag även en del över den som troligast kunde ha snott dem. Tror dock det mest var en försvarsmekanism.
Sen letade jag.
Och på ett bord på Stadsbiblioteket hittade jag ett bekant svart fodral.
Jag blev glad igen. Gladare än jag var innan till och med.
Ibland är det värt att tappa bort något för att hitta det igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar